Den Svenska Samoanen

Om en svensk familj som bosätter sig på en liten ö i söderhavet, Amerikanska Samoa.

Första dagen i civilisation

Publicerad 2015-06-07 07:27:07 i Allmänt,

 
Igår kväll innan vi lämnade ön. Alfred var snäll och kom och sa farväl och gav oss fina blomstern. 
 
Dags att lämna ön....
 
Denna dag alltså..... Efter ett år på en isolerad ö i Söderhavet så var det rätt stort att landa på Hawaii i morse. Efter en sömnlös natt i flygplanet. Rasmus fnittrade förtjust när han åkte rulltrappa på flygplatsen :-) Hade glömt bort att han åkt i rulltrappor förr :-) Och vi hade enorm tur och fick tidig incheckning på rummet så vi fick även frukost där. Och vilken upplevelse! Äta frukost på ett rent, fint ställe med en frukostbuffe som erbjöd mycket gott! Och att se alla mängder av Palagis! Alltså vita människor. Inte för att haR något emot mörkhyade - då hade Jag vart rätt korkad som bosatte mig bland dessa i ett år :-) Men det var så skönt att vara " en i mängden" så att säga. Hawaii - Waikiki är så väldigt mycket turism och kontrasterna är enorma! Tänker just nu på bilarna och hastigheter haha. Tänk på att på Am Samoa har vi åkt runt i 40 km/h. Här körde taxin i 90 km/h. Herregu :-) Här är både bilar och människorna normalstora, till skillnad från AmSam där det ska vara en stor truck och en större variant av människa sittandes i. Här är det aktivitet. Här surfar folk, de joggar, promenerar osv. På AmSam sitter man helst still- i sin bil. Här gör folk sina jobb och gör det de säger! Vi hade tex glömt en väska på bandet på flygplatsen och ringde senare under dagen till flygplatsen, vilket löste sig fint och vi kom överens om att de skulle skicka väskan med taxi till hotellet. Och ja! Väskan stod där en timme senare! Hade detta inträffat på min fd bostadsort Pago Pago så hade följande hänt;
1: vi ringer. Ingen svarar. Regel 1- svara inte i telefon eftersom du då kan få jobb att låtsas göra. 2 : OM vi nu skulle få kontakt med flygbolaget/flygplatsen så skulle de inte ha någon som helst koll på att det fanns en kvarglömd väska. 3: OM de nu skulle svara i telefon och faktiskt veta om att det fanns en väska kvar...... Och personen skulle säga att Ja, självklart fixar vi det! Vi skickar den med taxi så vore det skrattretande om någon på allvar tror på att det skulle dyka upp en väska :-) Det är mer regel än undantag att folk säger glatt och väldigt tillmötesgående säger att " Vi fixar det!" , "Det är klart efter lunch " eller dyl och sen inte bryr sig ett dugg om det sen...
 
Så ja. Det är spännande allt detta. Det är först nu som det går upp för mig hur isolerad AmSam är, vilken stor kulturskillnad det är osv.... 
Nu ser jag fram emot att få sova igen, förra natten sov jag Max 1 timme zzzzz.
 
 
 

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela