Mer tisdag
Fortsättning tisdag. Pål dök upp med kontakten som erbjöd en liten rundtur för att visa div affärer och praktiska ställen att känna till. Efter rundturen så hoppade vi av vid en byggmarknad och köpte oss en machete. Vi hade som projekt att komma åt kokosnöten juh :-) Som jag nämnde förr så är Samoanerna mkt pratglada och vänliga. Och eftersom allakänneralla och att vi är vita så är vi ganska intressant objekt. De fick veta att Pål är ny läkare på LBJ och kassörskan ropade till hennes medarbetare att " här är den nya läkaren"... Jag misstänker att vi ganska snart är igenkända av de flesta i trakten...
På vägen hem så gick vi förbi en bilhandlare eftersom vi behöver en bil. Pål gick in för att prata med dem och jag väntade utanför med barnen. Det tog Max 2 min innan en från firman kom och hämtade in oss till stolar där inne, gav oss varsin flaska vatten och barnen varsin klubba och därefter satte på barnkanal på tv. Samtidigt som han pratade på och välkomnade oss så hemskt mkt till ön.
som svensk är jag helt chockad....
Vi kom hem iaf igen och vi sprang direkt till baksidan av huset för att inviga macheten. Och ni vet sången? Jag kan inte få upp min kokosnöt? Jag högg som en galning! Och det tog TID! Sen gav jag upp och Pål fick göra sista stöten och fick upp nöten, dock på ett osnyggt sätt så vätskan däri rann ut men GOTT var det med "köttet"!
Det är så mkt som är nytt så det är svårt att sätta ord och öht tankar på allt, Det är så mkt ( typ allt) som man inte har en aning om, sådant som man bara gör hemma i Sverige.... Som tex om vi ska ta bussen här? Var hittar jag den? Hur mkt kostar den? Hur mkt får barnen väsnas och springa runt?
Detta inlägg blir rörigt med det är bara en spegel av min skalle just nu :-) En klädsel som räknas som högtidlig här är ju männens "kjol". Jag tycker att det är jättekul att se en stor man med pondus och skjorta stega in och sen ser man att han bär en svart långkjol :-)
På vägen hem så gick vi förbi en bilhandlare eftersom vi behöver en bil. Pål gick in för att prata med dem och jag väntade utanför med barnen. Det tog Max 2 min innan en från firman kom och hämtade in oss till stolar där inne, gav oss varsin flaska vatten och barnen varsin klubba och därefter satte på barnkanal på tv. Samtidigt som han pratade på och välkomnade oss så hemskt mkt till ön.
som svensk är jag helt chockad....
Vi kom hem iaf igen och vi sprang direkt till baksidan av huset för att inviga macheten. Och ni vet sången? Jag kan inte få upp min kokosnöt? Jag högg som en galning! Och det tog TID! Sen gav jag upp och Pål fick göra sista stöten och fick upp nöten, dock på ett osnyggt sätt så vätskan däri rann ut men GOTT var det med "köttet"!
Det är så mkt som är nytt så det är svårt att sätta ord och öht tankar på allt, Det är så mkt ( typ allt) som man inte har en aning om, sådant som man bara gör hemma i Sverige.... Som tex om vi ska ta bussen här? Var hittar jag den? Hur mkt kostar den? Hur mkt får barnen väsnas och springa runt?
Detta inlägg blir rörigt med det är bara en spegel av min skalle just nu :-) En klädsel som räknas som högtidlig här är ju männens "kjol". Jag tycker att det är jättekul att se en stor man med pondus och skjorta stega in och sen ser man att han bär en svart långkjol :-)
